Under Stjärnorna
Mina två sista nätter i VH var härliga! Jag och Linn sov på taket! Vi tog två filtar var, varsin kudde och våra sovsäckar och gick upp på taket. Mike har gjort det innan och har sagt att det är coolt, men jag tror vi inte riktigt fattade. Men det var hur häftigt som helst!
Vi tog vara saker och spred ut filtarna på taket. Fyrdubbelt lager med filtar är typ lika tjock som madrasserna här, så det var mysigt och mjukt. Ner i sovsäckarna med blicken mot himlen. Och så klart det var! Vi såg stjärnorna glimma där uppe, och jag insåg att stjärnor överallt tillsammans bildar massa halvmånar.
Vårt hus ligger bra till, på en höjd som gör att lampor från omkring inte stör. Så det var underbart vackert. Och när man vaknar mitt i natten tittar Saab SSU lite förbryllat omkring, sen ser man stjärnorna och månen som tittar ner på en och sommar om.
Första morgonen sov jag länge, och vaknade först när några andra volontärer kom up på taket för att träna. Kändes mysigt slött att fortfarande vara u sovsäcken.. andra morgonen var jag uppe och såg solnedgången. Hoppade runt i min sovsäck som en mask, varm och mysiga och såg solen stiga upp ur bergen. Det var fiint.
En baksida finns det dock med taket. Jag glömde att myggspraya mig. Så på armen som var utanför sovsäck har jag hundra tio myggbett. Bokstavligen, jag räknade. Och sen är mitt ansikte prickigt (har inte vågat räkna). Men det var vårt det, för det var en enormt coolt och härlig grej att göra. Och så vackert!
Vi tog vara saker och spred ut filtarna på taket. Fyrdubbelt lager med filtar är typ lika tjock som madrasserna här, så det var mysigt och mjukt. Ner i sovsäckarna med blicken mot himlen. Och så klart det var! Vi såg stjärnorna glimma där uppe, och jag insåg att stjärnor överallt tillsammans bildar massa halvmånar.
Vårt hus ligger bra till, på en höjd som gör att lampor från omkring inte stör. Så det var underbart vackert. Och när man vaknar mitt i natten tittar Saab SSU lite förbryllat omkring, sen ser man stjärnorna och månen som tittar ner på en och sommar om.
Första morgonen sov jag länge, och vaknade först när några andra volontärer kom up på taket för att träna. Kändes mysigt slött att fortfarande vara u sovsäcken.. andra morgonen var jag uppe och såg solnedgången. Hoppade runt i min sovsäck som en mask, varm och mysiga och såg solen stiga upp ur bergen. Det var fiint.
En baksida finns det dock med taket. Jag glömde att myggspraya mig. Så på armen som var utanför sovsäck har jag hundra tio myggbett. Bokstavligen, jag räknade. Och sen är mitt ansikte prickigt (har inte vågat räkna). Men det var vårt det, för det var en enormt coolt och härlig grej att göra. Och så vackert!
Kommentarer
Trackback
