sparkling on the go

Jag hade just världens söötaste födelsedags hälsning. Auntie Gita sa happy brithday, och Yesholda och Kabita som sätt ute med mig var snabba att hänga på med varsit really?! Oh, happy brithday sister! Sen helt plötsligt kommer alla som satt och pluggandet ut och formar ett litet led till mig och säger en och en happy brithday sister. Efter två av deras handslag ändrade jag det till kramar. Det var mysigt. Trettio födelsedags kramar innan frukost! Det finns nog få bättre sätt att starta dagen på :) gud vad jag kommer sakna dessa söötnosar!

Mina två sista nätter i VH var härliga! Jag och Linn sov på taket! Vi tog två filtar var, varsin kudde och våra sovsäckar och gick upp på taket. Mike har gjort det innan och har sagt att det är coolt, men jag tror vi inte riktigt fattade. Men det var hur häftigt som helst!
Vi tog vara saker och spred ut filtarna på taket. Fyrdubbelt lager med filtar är typ lika tjock som madrasserna här, så det var mysigt och mjukt. Ner i sovsäckarna med blicken mot himlen. Och så klart det var! Vi såg stjärnorna glimma där uppe, och jag insåg att stjärnor överallt tillsammans bildar massa halvmånar.
Vårt hus ligger bra till, på en höjd som gör att lampor från omkring inte stör. Så det var underbart vackert. Och när man vaknar mitt i natten tittar Saab SSU lite förbryllat omkring, sen ser man stjärnorna och månen som tittar ner på en och sommar om.
Första morgonen sov jag länge, och vaknade först när några andra volontärer kom up på taket för att träna. Kändes mysigt slött att fortfarande vara u sovsäcken.. andra morgonen var jag uppe och såg solnedgången. Hoppade runt i min sovsäck som en mask, varm och mysiga och såg solen stiga upp ur bergen. Det var fiint.
En baksida finns det dock med taket. Jag glömde att myggspraya mig. Så på armen som var utanför sovsäck har jag hundra tio myggbett. Bokstavligen, jag räknade. Och sen är mitt ansikte prickigt (har inte vågat räkna). Men det var vårt det, för det var en enormt coolt och härlig grej att göra. Och så vackert!

Idag är det tio dagar kvar till jag åker hem. Idag flyttade jag in i SH och kommer vara har mina sista dagar. Det känns ganska bra. Jag har saknat att vara har och flickorna är så söta. Så lite catch-up för veckan som varit. Inte så mycket har hänt, jag har ingen placement, utan har spenderat mycket tid med att komma över min huvudvärk. Detta innebär sova extra, läsa och spela spel på Linns IPad. Men nu är det bättre, typ.

Igår shoppade jag och Linn så nu har jag fina tyger som jag ska ge till var tailor, det ska bli intressant. Idag gav Michael mig en uppgift, jag ska hjälpa Sudin att skiva brev till nya volontärer. Så något att göra nu. Dessutom är det lite kul. Men min ordentliga placement är SH, det är dit jag vill ge min sista tid. I onsdags kom flera tillbaka, så vi blev fler i huset. Några av dem var Kaitlyn and Karen som kom tillbaka för en dag mellan sin trek och sitt flyg. Så nu har dom akt vilket är så sjuk sorgligt att jag i princip börjar gråta.

Jag har just insett att alla åkt eller kommer att åka och att jag kommer lämna allt här. Det ska bli underbart och komma hem, och jag vill nästan hoppa på flyget nu, jag saknar så många där hemma! Alla underbara människor! Men samtidigt är det så sorgligt att säga hejdå till alla här. Jag kommer sakna dem. Att åka hemifrån var som att säga hejdå för ett tag och sen komma tillbaka. Men de flesta har kommer jag nog inte träffa igen och det är sjukt sorgligt.