Ett annat sätt att se på utbildning och vad språk innebär. Är det regler att bemästra, eller ett verktyg för kommunikation. Det verkar variera.
Det är otroligt hur annorlunda utbildningssystemet ser ut har jämfört med hemma.
Det kurser jag gått på universitetet under hösten har knappt någon möjlig tillämpning här, även fast det är något jag skulle vilja genomföra. Att använda äventyr, naturen och lek för att lära ligger för långt bort.
För mig handlar utbildning om förståelse och att lära sig använda sin kunskap för att tillämpa den, vilket är varför jag har sett så stor potential i natur och äventyr. Men förståelse är inte i fokus här.
I Homeschool i Papas house har jag lärt mig hur eleverna tar till sig engelska, och hur de lär sig använda den.
Redan på den mest grundläggande lever är det väldigt annorlunda. Här handlar allt om stavning. Fem åringarna kan utantill stava till national blomman rodedendro (jag stavade säkert fel). Och de kan lätt skriva "my name is..." straxt efter de lärt sig bokstäver, men de vet inte vad de just skrev. Läraren skriver något och de repeterar tills de kan det.
Så stava kan de. Men inte ens 12 åringarna i klassen kan svara på enkel läsförståelse. Igår gjorde jag Social med de äldre och vi läste ur boken; next to astrids house there is a post office. At the post office the villagers can send and receive letters. Till detta förklarar jag noggrant varje del tills de verkar förstå, och vi tar lite hjälp av läraren. Sen kommer frågan; why do people need a post office? Och dom har ingen aning. Ingen som helst.
Visst, dom är nybörjare på engelska, men det visar hur det verkligen fungerar. Förståelsen existerar inte.
Likadant i matte; de kan rabbla gångertabellen till tio på 20 sek, men frågar jag vad 3*5, eller även 7*10 är så måste dom ga igenom tabellen från början. För de har ingen aning om vad gånger konceptet innebär. Det jag sa om prickar förut funkade inte riktigt, för de förstår inte riktigt att 3*5 är fem grupper med tre som räknas ihop. Det är som om jag talar ett helt annat språk (vilket jag gör, men matte ska ju vara universiellt).
Och lika funkar det hos de äldre åldrarna där de faktiskt är bra på att prata engelska och man lätt kan ha ett samtal. Men sammanhang och förståelse finns fortfarande inte. De kan inte riktigt gissa betydelsen av ett ord från sammanhanget. Och det är så insatt i hur de lär att det inte går att ändra alldeles enkelt.
Igår pratade jag med en av de 16 åriga pojkarna och frågade vad deras prov handlar om (hela den har veckan är prov för alla klasser). Det handlar i engelskan om stavning och grammatik. Jag frågade om de har läsförståelse, men han verkade tycka att hela konceptet var ganska konstigt även fast han förstod vad jag menade - i hans värld handlar engelska om stavning och grammatik, inte riktigt innehållet. Och det är förresten jätte svårt att förhöra om grammatik när jag är helt ovetande i ämnet. Hur ska jag veta vilket som är en proposition?!
Så, att undervisa själv kommer bli intressant. Jag kommer inte kunna göra något av de spännande saker jag skulle vilja, men det ska bli intressant att utmana dem med faktiskt förståelse.
Tänk om Manisha och Juno kunde få lära sig att A inte bara är A as in apple!
Det är en stor utmaning, men förhoppningsvis kan jag förmedla lite förståelse. Det kommer inte gå att förändra något som är så satt i tradition, men kanske lyckas jag utveckla det lite och få några att ta ett steg mot faktiskt förståelse för det engelska språket och matematik. Kanske Juno och Manisha kan se att det finns massor av ord på A! Och kanske några kan förstå vad gånger är.
Hursomhelst så ser jag framemot det, svårigheter och allt.
Det kurser jag gått på universitetet under hösten har knappt någon möjlig tillämpning här, även fast det är något jag skulle vilja genomföra. Att använda äventyr, naturen och lek för att lära ligger för långt bort.
För mig handlar utbildning om förståelse och att lära sig använda sin kunskap för att tillämpa den, vilket är varför jag har sett så stor potential i natur och äventyr. Men förståelse är inte i fokus här.
I Homeschool i Papas house har jag lärt mig hur eleverna tar till sig engelska, och hur de lär sig använda den.
Redan på den mest grundläggande lever är det väldigt annorlunda. Här handlar allt om stavning. Fem åringarna kan utantill stava till national blomman rodedendro (jag stavade säkert fel). Och de kan lätt skriva "my name is..." straxt efter de lärt sig bokstäver, men de vet inte vad de just skrev. Läraren skriver något och de repeterar tills de kan det.
Så stava kan de. Men inte ens 12 åringarna i klassen kan svara på enkel läsförståelse. Igår gjorde jag Social med de äldre och vi läste ur boken; next to astrids house there is a post office. At the post office the villagers can send and receive letters. Till detta förklarar jag noggrant varje del tills de verkar förstå, och vi tar lite hjälp av läraren. Sen kommer frågan; why do people need a post office? Och dom har ingen aning. Ingen som helst.
Visst, dom är nybörjare på engelska, men det visar hur det verkligen fungerar. Förståelsen existerar inte.
Likadant i matte; de kan rabbla gångertabellen till tio på 20 sek, men frågar jag vad 3*5, eller även 7*10 är så måste dom ga igenom tabellen från början. För de har ingen aning om vad gånger konceptet innebär. Det jag sa om prickar förut funkade inte riktigt, för de förstår inte riktigt att 3*5 är fem grupper med tre som räknas ihop. Det är som om jag talar ett helt annat språk (vilket jag gör, men matte ska ju vara universiellt).
Och lika funkar det hos de äldre åldrarna där de faktiskt är bra på att prata engelska och man lätt kan ha ett samtal. Men sammanhang och förståelse finns fortfarande inte. De kan inte riktigt gissa betydelsen av ett ord från sammanhanget. Och det är så insatt i hur de lär att det inte går att ändra alldeles enkelt.
Igår pratade jag med en av de 16 åriga pojkarna och frågade vad deras prov handlar om (hela den har veckan är prov för alla klasser). Det handlar i engelskan om stavning och grammatik. Jag frågade om de har läsförståelse, men han verkade tycka att hela konceptet var ganska konstigt även fast han förstod vad jag menade - i hans värld handlar engelska om stavning och grammatik, inte riktigt innehållet. Och det är förresten jätte svårt att förhöra om grammatik när jag är helt ovetande i ämnet. Hur ska jag veta vilket som är en proposition?!
Så, att undervisa själv kommer bli intressant. Jag kommer inte kunna göra något av de spännande saker jag skulle vilja, men det ska bli intressant att utmana dem med faktiskt förståelse.
Tänk om Manisha och Juno kunde få lära sig att A inte bara är A as in apple!
Det är en stor utmaning, men förhoppningsvis kan jag förmedla lite förståelse. Det kommer inte gå att förändra något som är så satt i tradition, men kanske lyckas jag utveckla det lite och få några att ta ett steg mot faktiskt förståelse för det engelska språket och matematik. Kanske Juno och Manisha kan se att det finns massor av ord på A! Och kanske några kan förstå vad gånger är.
Hursomhelst så ser jag framemot det, svårigheter och allt.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Känns lite som med våra elever :)en sak är att träna in 1 2 3 4 osv men att förstå innebörden med siffran är inte samma sak, och lära sig läsa repetativt innebär ju inte att man förstår det man läser eller skriver, så ja du har stora utmaningar att jobba med
Men bara att kämpa på massor av lycka till :)
Trackback
